Namnfest!

Det blir namnfest imorgon som utlovat på 2-veckorsdagen! Jag avslöjar alltså inget än! ;)
Idag skrev vi på Skattemyndighetens papper och de postades i eftermiddags. Turerna har varit många och vi har haft tre huvudkandidater till T1. T2 var ju som bekant helt rätt från första minut. Vårt första alternativ till T1 var ett  fint, tufft och kort namn som vi burit med oss i bakgrunden sedan vi började snacka namn. Men vi fick det aldrig att stunsa rätt med T2s.
Efter att vi kommit till Mölndal och jag träffat Pump-ängeln så satt vi och pratade på rummet om hur bra allting kändes och J sa att Pump-ängeln påminde starkt om en dam han kände till från Kungälv. Hon hette .... och jag bara satte mig käpprakt upp. Det vill jag att T1 ska heta. J blev lite överrumplad men tog ändå in det och vi  började bolla med det namnet istället för det första. Jag var helsåld, men han flaggade hela tiden för att han behövde lite mer tid. Han hade ju bara sagt det i förbifarten medans jag blev kär i det med en gång. Jag hade aldrig tänkt på det innan, men nu var jag fast och i min bubbla så var det klart. Vem jag? Impulsiv? Näää ;)
Detta namn låg kvar tills vi åkte hem, för mig i alla fall men i fredags så frågade J hur långt ifrån jag var vårt första alternativ då förstod jag att jag gått händelserna i förväg och efter en liten hormonell gråtattack så sansade jag mig och konstaterade att jag absolut inte vill hormongråta mig till ett av namnen och vi öppnade åter upp till spåning. J kom med ett riktigt bra alternativ som faktiskt var ett anagram på 'min' favvis och jag kände att det där fungerar jättebra även för mig. Vi körde på det under dagen men fram på kvällen så dök det upp ett wild card! Barnens farmor & farfar smsade in ett toppnamn! Vi hade absolut inte tänkt på det, kanske för att det är så tidslöst. Vi har ju kikat lite på sk. gamla namn. Men detta låg fint ihop med T2s och vi tyckte båda att jodå, har har vi det nog... Kanske var de lite lika? Eller inte? De började likt men slutade helt olikt. Vi bollade det och kallade T1 för det under söndagen och fram tills i förmiddags för att känna på det. Men då hände det något! Helt plötsligt så kände även J att min favorit var helt rätt. Ju mer han tittade på T1 desto mer föll det på plats. Hon var en .... :). Och jag var inte svår att lobba tillbaka in i matchen kan man säga. Jag var beredd att släppa det för jag tycker verkligen att man måste vara två om beslutet och det hade aldrig känts rätt annars. Jag hade vant mig vid tanken att lämna namnet åt sidan för att fokusera på andra namn och så blev det så här ändå. För det är så vi jobbar :)
Imorgon fyller tjejerna 2 veckor. Då blir det namnfest!
Just det ja, höll ju på att missa. Sjuksyrran var här idag och nu väger töserna 2560 & 2100. det går fortfarande bra!! Fortsätter det såhär så är vi snart utskrivna från neonatal!

_ _ _ _ & _ _ _ _ Simonsson