100 kilo lättare!

Konstig rubrik kanske nu har jag precis tryckt i mig en kebabtallrik, för nu är jag egentligen mycket mätt, men också mycket nöjd och glad efter dagens besök på Östra.
Som jag skrivit innan så är det ju lätt hänt att tankarna börjar fladdra iväg när man går för många dagar och bara funderar och igår var lite så. Idag har jag inte känt på samma sätt, utan mer varit otålig. Jag ville bara åka dit och få någon sånär koll, men jag hade ändå en bra känsla i magen.
Vi började med ett CTG innan det var dags att träffa läkaren. Såvitt vi kunde se på skärmen så verkade de vara jämna och bra frekvenser vilket även bekräftades så fort vi träffade läkaren. Hon var till och med såpass frispråkig att hon kallade kurvorna för skolexempel, så bra var det visst. Men det var väl inget jag fäste mig något särskilt vid? Eller? :)
Sedan så var det ju dags att kolla med ultrat och även detta visade goda resultat. Det fanns ingenting som pekade på att T2 fick mindre näring än T1, de har även ungefär samma mängd fostervatten osv. Så även där var allting under kontroll. Hur var det då med storleken?
Jo. T2 är lite mindre, inget snack om den saken men skillnaden är absolut inte alarmerande på något sätt utan det är ganska vanligt att det blir så helt enkelt. När jag frågade om anledningen till skillnaden så sa hon att man vet inte riktigt vad det beror på. Men så länge som flöde, CTG, vattenmängd och andra mätningar ger de utslag som de förväntas göra så är allt som det ska. Med andra ord: anledningen till diffen ligger över den kontrollerbara nivån och då accepteras de svaren även av mig och mitt kontrollbehov.
Vi mötte en läkare idag som gav oss mycket tid, som svarade utförligt och bra på alla frågor. Hon var väldigt noggrann vid mätningarna och gav oss således en viktuppskattning på kidsen som måste anses som så korrekt som möjligt utifrån vad de kan göra. Hon gick även iväg och tog en 'second opinion' hos überobstretikern som vi träffat många gånger tidigare och sådant gillar vi.
Summa summarum: vi fortsätter med CTG 2 ggr/vecka och om 2 veckor skall vi tillbaka för ultraljud med samma moment som idag. Då skall det även göras ett sk. ställningstagande. Dvs. beslut skall fattas om förlossningen skall sättas igång eller ej. Vi kommer då vara 37 +4 och det skulle kännas helt perfekt i tid tycker jag. Nu kan ju precis vad som helst hända på dessa två veckorna, naturen kan sköta detta själv och dra igång karusellen utan att bry sig om vare sig det ena eller det andra. Och då får det bli så. Men fram tills dess så lever jag som jag gjort tidigare. Jag vilar, äter, vilar, kollar på tv, facebookar och sover lite till ;)

Så, något lättad i sinnet men kanske lite väl tyngd av kebaben så ägnar jag resten av kvällen åt sängen, fjärrkontrollen och fina J :)