Walking down Memory Lane

Wikipedia: Selektivt minne innebär att man bara minns det man vill minnas. Detta kan vara medvetet eller undermedvetet. Som exempel kan nämnas att många personer bara minns när de har otur och inte när de har tur eller tvärtom. 


Jag skulle vilja säga att jag funkar tvärtom. Jag glömmer mycket lätt bort det dåliga när jag tycker det är bra. Så är det med det mesta. Jag har faktiskt svårt för att plocka fram det negativa. Kan också vara en nackdel ibland, att vara för positiv, men det är ett annat fokus. Tillbaka till nu:


Inatt så var jag vaken varje timme med den ena eller den andra. kl. 06.38 tog J med sig lilla E ner och jag och Iris sov en liten stund till. Jag var ganska trött när hon vaknade nästa gång. Efter matningen så gick jag ner med henne också och tänkte att dagen fick börja där men eftersom töserna då åter var i sleep mode så lämnade jag J och tjejerna på nedervåningen och gick upp och tog ytterligare en tupplur till strax efter nio. Något upphackad sömn, inte så många timmar i helhet... som det kan vara liksom. 
Nu sitter jag här igen med två underbara sovande bebisar. De är mätta, vi har lekt, dom har skrattat och myst. Jag försöker förnimma känslan från inatt när jag var så trött... men jag kommer inte riktigt ihåg. Det var då. Nu är nu och just nu så mår jag jättebra, känner mig pigg och tycker att vi får det att funka jättebra här hemma. Igår hade vi tex. lite folk här på grill och glass och jag tänkte först att det kanske skulle bli lite hoolabaloo med skrikfest osv. men det gick jättebra! Nog för att jag och J var totalt övertrötta och skrattade åt precis allt. Att ordet Wafers (glasskexen ni vet) kan få en att skratta så man gråter är kanske ett tecken på att man gått in i andra andningen, men det var i alla fall riktigt roligt där en stund ;) Våra gäster gick hem vid typ halv elva och då släckte vi ner och gick och la oss. Kändes jättemysigt att vi var litegrann 'som vanligt' en lördagskväll och att inte allt bara snurrade runt tjejernas logistik. Vi pratade dessutom om annat än bebisar och det gjorde gott för det inre en stund. Nu har ju senaste veckan varit den mest sociala hittills så det känns faktiskt som om bubblan börjar krackelera lite. Jag tror jag förstår vad alla menar med att man ska ta vara på den första tiden, för jag kommer faktiskt sakna bubblan litegrann även om det har varit en del som varit strävigt med... men det kommer jag som sagt knappt ihåg längre. Jag har ju mina inlägg här som kan påminna mig, men jag tror jag läser igenom allt först om ett bra tag. Nu är det nuet och realtiden som gäller. Och i nutiden trivs jag som fisken i vattnet, här är det alltid good enough. För vi gör alltid så gott vi kan.


Apropå något helt annat. Såg precis reprisen av 'Kvällen är din' och allvarligt, vilken sucker jag är för det programmet. Jag ryser och får tårar i ögonen hela tiden. Vilket fint program!! Jag vill dessutom slänga in önskemålet om att få ha BÅDE Joakim Cans & Martin Stenmarck som frikort. He he he, skämt åsido... kanske inte egentligen, men dom är i alla fall sjukt coola med grym utstrålning båda två. 
Idag så är det ju lite halvdassigt väder vilket passar oss perfekt då vi inte är så starka på värme i familjen Simonsson, så idag stannar vi inne. Slappar, äter, badar och myser. 
Vad ska ni göra?