Jag har varit i Hama!

Landet Hama ligger bredvid Falkenberg, bredvid havet. Det varken regnar, åskar eller blixtrar där.
Där bor mest djur, som elefanter och katter tex, men vissa människor också. Och Bamse bor ju där också förstås. Det är hemma hos Bamse man kan få titta på Barbiefilmer... om någon nu undrar vart man såg det första gången (tilläggas kan att jag kämpar som en blå för att slippa just de filmerna. Hjälp vad dåligt).
Ja, i Hama kan nog det mesta hända och alla de man vill kan få bo där. För man får göra som man vill har jag fått lära mig. I alla fall om du runt 3,5 år och har begåvats med en fantastisk fantasi som bara goes on and on.
Hama dök upp från ingenstans en kväll här för några dagar sedan och det vara bara att fråga på och få nya vinklar och spännande svar helt utan tveksamheter. Jag tycker det låter som ett trevligt ställe.
Den lilla damen håller ofta fast vid sina historier ganska länge och verkar tro på dem ganska intensivt. Det där med att hon träffat Bamse har suttit i mer eller mindre hela året och innan Hama så var det på Liseberg de hade träffats. Ja, Pippi hade de med träffat där såklart.
Systern hakar ofta på och stöttar upp historierna och fattar ofta kopplingarna lite snabbare. Hon är dessutom alltid en av deltagarna i det som händer men är inte så ofta drivande i nya infallsvinklar. Hon är lite mer realist och har båda fötterna väl förankrade i verkligheten. Det var därför lite annorlunda när den lille realisten fick för sig att hon inte kunde äta knäckebröd längre, för det tål hon inte sa hon. Men det har gått över nu. Kanelknäcke var nog lite för gott för att vara allergisk mot i längden.

Jag har själv en kraftig dos fantasi i min hjärna och den har både hjälpt och stjälpt mig många gånger. Å ena sidan så tror jag det är en styrka att ha möjlighet att fabricera en alternativ verklighet och därigenom se nya möjligheter och öppningar. Jag anser mig vara ganska bra på det. Å andra sidan har det tex. gjort mig extremt mörkrädd och gett mig diverse andra konstiga hang ups. Inte alls förankrade i någon slags realism utan helt enkelt skapat i min fantasi runt vad som skulle kunna hända, om ifall, om inte fanns.

Jag hoppas att min livligt fantiserande dotter kan få njuta av sin fantasi och ha den som hjälp i livet för fantasi måste ändå vara en av våra vackraste och roligaste gåvor!