02.05

Jag tror det vilar en förbannelse över denna bloggen. Så fort jag skriver om något positivt, säg tex att jag sover på nätterna eftersom barnen sover, ja då tro fan att det blir tvärtom så fort jag publicerat texten. Det slår aldrig fel. Inte heller denna gång. Bebisguden vill inte att något skall bevaras för eftervärlden.

Just nu i förorten upplever vi nämligen följande:
Två vakna bebisar har varit uppe i typ en och en halv timme + nu... Alla försök till nedsövning har misslyckats kapitalt så nu gav jag upp och låter dem krypa runt och leva rövare medans jag bäddat ner mig själv på en madrass på golvet. Good parenting? Maybe not, men jag skiter i vilket faktiskt. "låt inte bebisen tro att det är roligt att vakna på natten" strår det i boken. Nä nä, whatever. Ibland blir det minsta motståndets lag och det är väl den lagen jag följer just nu helt enkelt. Det är väl en fas kzn tänka :). Dom är inte hungriga, dom har nya blöjor, dom har lagts tillrätta om-o-om-o-om-igen men dom bara ställer sig upp, skriker, skrattar, babblar, väcker varandra. Vi har testat att ha dem i sängen, att ha en var... Jag har inte sagt ett ord knappt till dem. Men nu blev det så här. Jonas sover nu så att jag kan sova imorgon bitti. Så får vi se vad det kan ge. Så vi säger väl så. Ha det gött. Och tjejer, när ni är stora nog att läsa detta så kan jag lova er att det är payback-time ;)