35 weeks

Idag för exakt 35 veckor sedan så skrevs jag in på Östra Special BB. Vattnet hade gått och vi trodde vi skulle bli föräldrar just denna måndag. Det dröjde till onsdagen samma vecka innan T1 & T2 mötte Östras fantastiska förlossningspersonal och för alltid förändrade livet för oss päron!
Vilka 35 veckor det varit och vad kul det är att vi befinner oss just där vi gör. 8 månader på onsdag. Det är coolt. Då ska farmor & farfar komma hit och barnvakta lite. Pappan och jag ska hitta på något för oss själva (igen). Känns skönt efter den senaste veckans intensitet. J har varit och är fortfarande sjuk, men han jobbar ändå. I & E har haft lite kassa magar, men dom har ändå haft god aptit och gott humör som tur är. Jag har klarat mig men har ju istället haft en del att stå i så jag blev lite trött av den anledningen. Summan av detta blev ju att vi inte kom iväg till Stockholm som vi skulle :(. Höstens grej som har varit bokad i flera månader blev inställd. Ja, välkommen till småbarnslivet. Vad ska man göra? Efter att beslutet fattats så var det bara att gilla läget, men det kändes bra trist. Jag hade sett fram emot detta så mycket och det hade nog fina tant A med för hon tog och bokade sig en flygbiljett på uppstuds och kommer hit om mindre än tre veckor och hälsar på. Jösses vad det värmde! Tack till den bästa!
Lätt moloken genomsyrades även mina statusar på Facebook av det inträffade och på lördagsförmiddagen damp det ner ett sms hos J: 'Vad sägs om att vi kommer till er i kväll och bjuder på middag? Vi står för allt men använder ert kök!'. Snacka om överraskning! Väldigt väldigt omtänksamt av farbror P och hans dam. Det blev en riktig toppenkväll trots att vi själva var på halvfart och inte hade handlat någon särskild helgmat. Vi fick musslor till förrätt, sedan fylld lax med vitvinssås och kladdkaka efteråt. Ett tips till kladdkakan. Vispa mellangrädde istället för vispgrädde till. Det blev mycket bättre! 
På söndagen var J risigare igen så hans första fars dag blev det sannerligen inte mycket med. Han tillbringade hela dagen i soffan på tredje våningen snorig och hostig. Att han dessutom behövde sitta och jobba gjorde ju inte saken bättre. Vi får ta igen det på onsdag! Fast han fick i alla fall en t-shirt :)
Nu har det nog det mesta rättat till sig med tjejerna i alla fall. Jag har försökt följa deras rutiner igen och det funkar faktiskt förvånansvärt bra. Synken är tillbaka (med hjälp av mycket vagnspromenader), maten rullar och de senaste nätterna har jag matat sista gången vid tolv och inte behövt gå upp mer förränn de vaknar 06.22. Eller ja, J tar dem då och jag går upp efter sju :). Fast detta skulle jag väl aldrig skrivit. Nu blir det en uppenatt inatt ska ni se. 
Hoppas ni har det gott därute, det bloggas ju inte så mycket längre men detta hamnar ju inte direkt högst på prioriteringslistan som ni säkert förstår.
Till nästa gång: Hej på er!